Uppfostran i hemmet är inte så viktig som du tror

Som förälder är det lätt att känna att man har en enormt stor och viktig uppgift i barnuppfostran av sina barn. Forskning är dock ganska enhetlig och visar att din roll inte är så viktig som du tror.

Vanliga kommentarer till föräldrar

Hur ofta har du inte hört från andra föräldrar och icke föräldrar att det är viktigt att sätta gränser, att du inte ska curla dina barn och att du ska ge dina barn bra vanor? Det alla dessa råd har gemensamt är att de inte påverkar vem barnet blir. Vetenskapen är faktiskt ganska enig. Hur noga du än planerat din barnuppfostran så kommer du inte att kunna forma din barns personlighet eller begåvning. Oavsett om du är hård eller slapp så försvinner den lilla påverkan du har på barnet när de blir vuxna. Inte heller du är ett resultat av dina föräldrars uppfostran.

Nya studier om föräldrar och barnuppfostran

Alla föräldrar vill känna sig behövda och känna att de kan vara med och forma sina barn till ansvarstagande individer. En metastudie, som nyligen publicerats (2017) i prestigefyllda Nature Genetics, av så gott som alla tvillingstudier som publicerats under de senaste 50 åren. I materialet undersöktes en stor mängd personlighetsdrag och egenskaper hos mer än 14 miljoner tvillingpar i 39 länder.

Forskarna sammanfattar såhär:
”Våra resultat ger övertygande bevis för att alla mänskliga drag är ärftliga: inte ett enda drag hade en ärftlighet som uppskattades vara noll.”

I materialet fann de att föräldrarnas inverkan på barnen var när noll för två tredjedelar av egenskaperna. Studier av tvillingar är det närmaste labbstudier man kan komma i samhällsvetenskapen. Enäggstvillingar är genetiskt identiska vilket gör att det går att avgöra hur mycket som beror på arv eller miljö. I studie efter studie har det visat sig att enäggstvillingar som växer upp i samma hem inte blir mer lika varandra än tvillingar som har separerats vid födseln. De är lika lika, och lika olika. Om föräldrarnas uppfostran i hemmet kunnat påverka dem, så borde tvillingarna som varit åtskilda varit mer olika. Precis samma resultat visas i studier av icke-biologiska syskon som växer upp i samma hem. Som vuxna är de lika olika varandra som främlingar, trots att de under många år delat samma miljö i hemmet. När det kommer till adopterade barn så liknar de sina biologiska släktingar mer i personlighet och begåvning än sin adoptivfamilj.

Vad påverkar då personlighetsdragen

Ungefär 50 procent av en enäggstvillings personlighet kommer från miljön. En väldigt liten del kommer dock från föräldern, så vad är det då som påverkar? I studien är det tydligt att det som påverkar är; allt utanför hemmet. Barn får samma dialekt som sina kompisar, inte som sina föräldrar. På samma sätt får de samma värderingar som sina kompisar. Barns personlighet formas i interaktionen mellan generna och de grupper de befinner sig i.

Föräldrarna spelar dock en viss roll. I hemmet är det föräldrarna som påverkar hur barn beter sig, men effekterna avtar eller försvinner så snart barnet rör sig utanför hemmet. Det föräldern ger barnen är att de väljer många miljöer åt sina barn och på så sätt även en viss grupp av kompisar. Föräldrarna är även de som ger barnen möjlighet för barnen att förvärva färdigheter som att exempel spela piano eller ishockey.

Spelar det någon roll vad föräldern gör?

Självklart spelar det roll! Men inte på det sätt som många fått lära sig. Tänk exempelvis på din partner. Spelar det någon roll hur du betar dig mot honom eller henne? Du strävar förhoppningsvis inte i det dagliga för att förändra denna persons personlighet. Det spelar ändå en viktig roll hur du är i relationen. Tanken att man bara behöver vara empatisk och kärleksfull om man kan forma en annan människa är ganska dyster.

Negativt föräldraskap

Det finns dock en punkt där forskningen är överens om att föräldraskapet har en långsiktig effekt på barnets personlighet. Vid systematisk vanvård, misshandel och övergrepp påverkas barnet! Detta beteende kommer att ge barnet men för livet.

Källa: Denna text är en sammanfattning av en artikel publicerad i Svd den 9 feb 2017 av Ivar Arpi.

Håll dig uppdaterad med de senaste nyheterna inom barn och familj: