Trots – en del av barnets utveckling

Trots kan driva den bästa föräldern till vansinne. Det finns de barn som kan upplevas vara i en ständig trotsålder och de finns de barn som aldrig trotsar. Tålamodet som förälder sätts på prov när barnet hamnar i en period av trots. Man ska komma ihåg att en viss grad av trots och påstridighet är en bra egenskap för den som ska kunna hävda sig i världen.

Det finns olika metoder för att hantera trots. Vi vill här inte säga vad som är rätt och fel, utan istället presentera olika teorier och metoder för att hantera situationen när trots uppstår. Alla barn är olika, vilket gör att olika metoder kan funkar för olika föräldrar och situationer. Trotsighet hos barn är ett av de vanligaste problemen som föräldrar, till både små och äldre barn, upplever. Det är också en av de vanligaste anledningarna till att man söker hjälp.

Det finns de som tycker att trots ska mötas med strategier som syftar till att avleda barnets uppmärksamhet, att ignorera det trotsiga beteendet, att låta barnet lugna ner sig på sitt rum eller genom att titta barnet i ögonen och samtidigt säga nej. För vissa funkar detta säkert utmärkt, för andra inte.

”För vissa föräldrar blir barnets trots ett uppvaknande och många föräldrar upptäcker att de kanske också måste jobba lite med att få kontroll över sitt eget tålamod och sitt humör.”

Den andra sidan av tyckarna, vill istället att föräldern ska fokusera på vilket behov som barnet försöker tillgodose genom sitt beteende. Föräldern bör enligt denna metod sträva efter att ge barnet större inflytande över sitt eget liv och skapar möjligheter för barnet att uppleva sig som duglig, kapable och kompetent. Barnet behov av att ”trotsa” blir genom detta mindre.

Vad är trots?

Trots är en del i barnets utveckling för att bli en självständig individ. Det innebär att man som barn inte gör som föräldern säger utan istället tvärtom, eller bara skriker och helt enkelt vägrar att göra något. Trots är inte något som ett barn har tänkt ut, utan en kraftfull viljeaktion, ett sätt att kolla hur långt man kan gå.

Petra Krantz Lindgren, beteendevetare, argumenterar kring att trots är ett behov som är självständighetsorienterade. Ett barn som är trotsigt är ett barn som strävar efter att få mer inflytande över sitt eget liv. Det är ett barn som vill ta ansvar över sitt eget liv och uppfatta sig själv som en duglig, kapabel och kompetent individ.

Hur visar sig trots?

Hur trots visar sig varierar mycket från barn till barn. Variationerna är i huvudsak avhängiga av två faktorer: barnets temperament samt föräldrarnas förmåga att hantera utbrotten. Det är viktigt att inte använda barnets temperament (eller ditt eget) som en ursäkt för att hantera trotset på ett dåligt sätt. Det är du som förälder som ansvarar för och har möjligheten att justera barnets temperament och beteende. Det är nu barnet ska lära sig att hantera jobbiga känslor.

Varför trotsar barn?

Barn trotsar inte föräldrar för att det är kul, det är en del av deras utveckling och frustration. När barnet blir mer självständigt blir också egenviljan starkare. Frustrationen kan växa när barnet lär sig många ord, men klarar ändå inte alltid förmedla det han eller hon önskar. En tvååring kan mycket väl inse vad man går miste om när man inte får sin vilja igenom, vilket ökar motivationen att hålla fast vid sitt eget val.

Många tänker på trots som något negativt, men trots är viktigt för barnet. Det är nödvändigt att testa gränser för att finna sin plats i familjen, och för att utveckla sin inre röst, den som ska tala om vad som är rätt och fel i samvaron med andra människor.

Konsekvens vid trots

Det viktigaste när man pratar om trots och mindre barn är att konsekvenser vid trots sker i nära anslutning till händelsen. Man ska även använda konsekvenser som är möjliga och rimliga att genomföra. Om strider och trots har en tendens att bli utdragna över tid inom vissa områden, så kan en bra sak vara att prata om det kvällen innan med ett barn som är lite större.

Ett exempel på en dålig konsekvens är att i december hota med att barnet inte ska få några julklappar om det inte städar sitt rum eller äter upp maten. Eller att på måndagen säg att det på lördag inte blir något godis. Detta är alldeles för lång tid för att barnet ska kunna överblicka och förstå handling vs konsekvens. Frågan är ju också om du verkligen vill sitta där på julafton med ett barn som inte får några julklappar?

De som läste om trots läste även mer om hur man kan hantera trots samt om trotsåldern.

Håll dig uppdaterad med de senaste nyheterna inom barn och familj:

Källa trots: psykologiguiden.se, vimedbarn.se, föräldrarochbarn.se, petrakrantzlindren.se, Jesper Juul – Ditt kompetenta barn, babyvarlden.se, Leach, Penelope: Allt om barnet. De första sex åren. 1999, Ulvund, Stein Erik: Förstå ditt barn 0–2 år. Cappelen 2004, barntotal.se.